Häromdagen kom vi hem från en tågresa till Österrike, närmare bestämt till Bad Hofgastein. Fungerade utmärkt, tågen av skiftande kvalitet, men mestadels med god tidspassning (framförallt i Tyskland och Österrike), vi missade bara en enda anslutning (det allra sista bytet, så vi kom hem en timme senare än vad vi planerat).
Jag fascineras av tåg och tågstationer. Jag kan sitta och titta på vad som händer långa stunder. På stationerna ser man alla sorters människor: mörka och ljusa, unga och gamla, fattiga och rika. Vissa är på väg någon annan stans, andra till jobbet, ytterligare andra söker efter mat eller har sitt jobb på stationen eller tåget. Vissa möts, vissa skiljs. Dessutom är det ofta spännande miljöer på stationerna – de svartvita bilderna är från Hamburg Hauptbahnhof, och eftersom jag inte frågat människorna på bilderna om lov så har jag valt att inte ha med några bilder där någon kan bli igenkänd.
På tågen var det mycket folk, så det var skönt att vi hade platsbiljetter. Frågan är när svenska tågbolag ska förstå att det behöver finnas möjlighet att ta med cykel på tåget? I Österrike var det massor av folk som hade med sig sin cykel. Och på natt-tåget (NightJet) var det till och med möjligt att ta med bilen på särskilda tåg.
